konfiteradeflugan

Klostergatan i Lund har fått en ny restaurang: Gourmet Grön. Den ena flugan har hört skvallret om konceptet från gröningens hemstad Karlshamn och nog har det varit goda ord som nått öronen. Frågan var: Skulle stället leva upp till sitt rykte?

Som på så många ställen möts man av en delikatessdisk där man kan köpa med sig diverse godsaker hem. Vi väljer dock att ta trappan upp där vi möts av en leende servitris och ett dignande buffébord. Vi beställer en meny bestående av buffé, varmrätt och efterrätt och undrar hur det hela ska gå till. Servisen såg den lätta förvirringen och instruerade: Först hugger man in på buffen, sen löser sig resten. Sagt och gjort: Hugga in var just vad vi gjorde! Små marinerade champinjoner trängdes med cole slaw, en enorm parmesanost och mängder av andra grönsaker och tillbehör. Ett av tillbehören som verkligen stack ut var rostade valnötter. Så enkelt och så gott! På bordet fanns även lite kallskuret och skaldjur. Åsynen av det hela var så vackert att änglarna grät och smakerna var höga och grönsakerna spänstiga. Smakerna och färgerna hade verkligen satts i centrum i den avskalade lokalen och den mycket serviceinriktade och otroligt trevliga personalen gjorde allt för att vi skulle känna oss som hemma.

Men sen kom varmrätten. T fick en fläskfilé med champinjoner och potatisgratäng - något som vem som hade kunnat sno ihop en bra lördagskväll. G presenterades för en bulgursallad med räkor och kronärtskockshjärta och blev inte speciellt glad av det.  De tidigare så höga smakerna hade nu fallit platt. Vi var bara förbryllade. Vad var tanken? En sagolik buffé och sen det här? Betyget dallrar betänkligt och efter att vi fått i oss det varma undrar vi vad som ska komma härnäst.

Då slår de till igen!  Hej och hå! Äppelkaka - med kakbitar, och inte vilka kakbitar som helst utan av fina mandelbiscotti. Till det en punschgrädde vilket blev en högst angenäm kombination. Trots att magarna vid det här laget putar betänkligt kräver desserten en omtagning, vilket var fullt möjligt då även den serverades i bufféform.

Hela menyn landade, med dryck, på under 300 kronor och det var den absolut värd. En del av den kunde gott ha kostat mer än så utan att smålänningen hade skrikit. Det vi sätter oss emot är varmrätten. Varför? Konceptet - för det är frågan om ett koncept - hade definitivt mått bättre av att varmrätten blev en del av buffé, för det var minsann synd att de rara ärtor som serverades på det dignande bordet skulle komma att bli förrättsstämplade.

Gourmet Grön får 3 konfunderade men hoppfulla flugor, som verkligen hoppas att det varma snart blir en del av buffén.