Middag hemma men som ute, tillagad av Tomas Fridén, fd Retro

Ibland blir det inte som planerat. Länge hade vi tänkt ta med oss boken på ett besök på Restaurang Retro i Malmö. Det skulle ske en afton när Tomas Fridén jobbade i köket, eftersom ryktet om hans fallenhet nått oss. Men tiden gick, ett nytt jobb dök upp för Tomas och vårt besök i den här mannens grytor hade gått om intet om vi inte fått en inbjudan till en "hemma- hos- middag".

Middagen inleddes med en fördrink. Den var av okänd spritsort och serverades något ljummen. Efter denna bars en perfekt upphälld öl fram; med skumkrona och immiga glas. Allt detta med hög servicegrad. Under fördrinken blev vi förberedda på vad vi skulle få på våra tallrikar. Till förrätt skulle det serveras grön ärtsoppa med tryffelcrème och till varmrätt knaperstekt ankbröst med blomkålspuré, smörsvängda sparris och en rödvinssås.

Förrätten serverades i stora varma tallrikar. Den gröna soppan var vackert upphälld runt en klick crème och med droppar av tryffel som dekor. Soppan hade en krämig konsistens och synnerligen väl avvägd balans mellan den syrliga crèmen och den lite söta soppan. Det som kunde invändas var att portionen var lite väl tilltagen. Det skulle bli svårt att orka två rätter i den här storleken. Det vi också saknande var en bit bröd för att bryta av den ganska kraftiga tryffelsmaken med.

Ankbröstet anlände till bordet på en upplagd portionstallrik, även den varm och rätten hade ett förföriskt upplägg. Ankbröstet serverades i väl tilltagna portioner med en fantastisk knaprig yta och en perfekt temperatur. Blomkålspurén var väl uppblandad med potatis och hade fått en blank yta och mjuk och luftig konsistens. Blomkålen kändes nyskapande och vann överlägset över en vanlig potatispuré. Såsen hade kokats ner och hade en fantastisk smakhöjd. Den gifte sig med ankan och purén på ett sällan smakat sätt. Sparrisen hade riktigt krispig konsistens och knopparna fick det hela att lyfta ännu ett steg. När det gäller varmrätten fanns inget att anmärka. Den var helt enkelt perfekt.

Det serverades ingen dessert, men med tanke på portionernas storlek och kraftfullhet var det välplanerat att stå över den sista rätten.

Vi tackar helt enkelt för oss och ger Tomas kokkonst 5 konfiterade flugor. Må han snart gästspela på en krog nära er så ni får möjlighet att avnjuta den här mannens matlagningskonst!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback