konfiteradeflugan

Igår gjorde flugorna än en gång ett nedslag i Malmös krog- & restaurangdjungel. Stället för kvällen blev Volym som ligger på Kristianstadgatan 7 vid Möllevångstorget.

Vi valde att sitta ute och äta och vi fick snabbt ett bord samt menyer och ett glatt bemötande av servitören. Men sedan började allt gå i slow motion... Uteserveringen var vid denna tidpunkt ingalunda full, det var ett annat sällskap på sex personer och så vi två. Så man kan inte ursäkta att vi blev liksom bortglömda på att personalen hade fullt upp. Vi fick vänta ca 15 minuter på att få beställa och sedan ytterligare 10 minuter på att få in lite bröd och dryck.

Tack och lov var brödet fantastiskt; ljummet och gott med en härlig skorpa!

Vi beställde även in lite vitlöksbröd före maten och det skulle gå att fixa meddelade servitören trots att det inte stod på menyn. Av någon outgrundlig anledning så glömdes detta bort! Vi såg inte röken av vårt hett eftertraktade vitlöksbröd och vi orkade inte fråga då våra varmrätter serverades efter inte allt för lång väntetid.

G:s varmrätt bestod av en härlig kalventrecote med tryffelpotatis, gremolatasmör, rödvinssky och grön sparris för 179 kronor. Entrecoten var fantastiskt mör och fin - kan vara den bästa hon ätit. Smaken förhöjdes ytterligare av gremolatasmöret med sin underbara citrontouche.

Tryffelpotatisen serverades som en liten gratäng vid sidan om och var perfekt i konsistensen med en väl avvägd tryffelsmak.

T:s varmrätt bestod av fin-fin gös med som vilade på en bädd av dinkel och bönor. Till detta serverades spänstiga vårgrönsaker, gräddmangold och parmesan. Fisken var mycket bra tillagad! Att kalla mangolden för gräddig är dock en överdrift men rätten var ingalunda torr. Lite mer riven parmesan skulle inte skadat. Gott tuggmotstånd i dinkel- och bönsalladen.  Kändes som en fräsch, god och ganska nyttig rätt för 159 kronor.

Till detta drack G. ett glas husets röda och T. ett glas Mauro Rosé. Husets röda var ett vin från Sicilien som G. tyckte passade perfekt till kalven. T:s rosé var lite blekare men helt ok.

Vi hoppade över de lite mer avancerade efterrätterna och beställde in var sin husets tryffel för 22 kronor /st. Den serverades i all enkelhet med lite pudrat florsocker och färska jordgubbar. Tryffeln hade en god choklad/kolasmak och man kunde även ana en ton av hallon och apelsin.

Mycket gott!

Vi beställde in varsin kaffe som avrundning och det smakade bra. Servitören frågade om vi ville ha påtår och det ville vi gärna. Precis som vitlöksbrödet glömdes detta bort! Efter att rejält sura väntat på att få prata med någon i personalen (för de bara gick upp i rök under långa stunder) fick vi tillslut betala och då naturligtvis vänta (vänta, vänta...) på att få kvitto osv.

När vi lämnar stället har vi tusen frågor: Varför frågar ingen om vi vill ha något att dricka medan vi tittar på menyn? Varför är vår servitör klädd i ett linne (!!) när han serverar? Ska det bidra till en avslappnad slappestil som ska få en att känna sig som om man var hemma hos en polare? Tack, men nej tack. Ta på dig en tröja åtminstone. Varför är  tjejen som serverar så hålögt ointresserad av gästerna? När ska vissa som jobbar i restaurangbranschen fatta att gästen ska få känna sig som en kung? Vi vill ha åtminstone ett leende när vi betalar närmare 200 pix för en tallrik mat. Varför glöms vårt vitlöksbröd och kaffepåtår bort?

Vi vill verkligen poängtera att maten på Volym är riktigt, riktigt god och vällagad och den förtjänar verkligen en bättre inramning i form av en uppmärksam och mer effektiv servering. Små förändringar skulle göra Volym till ett trevligare ställe.

Betyget blir sammanlagt tre trötta flugor som saknar påtår, vitlöksbröd och lite uppmärksamhet.